Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth.

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolagBakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Bakgrunden till avskaffandet var påtryckningar från det Europeiska rådet, för att minska de administrativa kostnaderna för små och mellanstora europeiska företag. Ett antagande, av Justitiedepartementet, som fanns innan avskaffandet var att många företag skulle välja att anlita en revisor ändå, för att det är en kvalitetsstämpel att ha en granskad redovisning. Utfallet blev inte som de antog eftersom att tre av fyra nystartade små aktiebolag idag väljer att inte anlita någon revisor.Då få studier har hunnits genomförts på avskaffandet av revisionsplikten har vi valt att undersöka vilka viktiga skäl det finns till att små aktiebolag väljer att inte anlita en revisor.För att genomföra studien har vi genomfört intervjuer med sex företag som omfattas av regeln att små aktiebolag inte behöver anlita en revisor och som har gjort valet att inte anlita en revisor.Resultatet av studien tyder på att respondenterna sparar pengar på att inte anlita en revisor, som syftet var med avskaffandet. Vi har dock kommit fram till att kostnaden för att anlita en revisor inte är det enda skälet till att de har valt att inte anlita en revisor.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas.

Den första november 2010 trädde ett nytt regelverk ikraft, en frivillig revision, ett regelverk som berör aktiebolag och deras valfrihet att välja fri revision. Aktiebolag som har möjlighet att välja fri revision benämns mikroföretag, dem verkar inom ramen för regelverkets gränsvärden. Ambitionen med studien är att undersöka vilka faktorer som gör att mikroföretag i Sverige väljer att anlita revisor, fastän de enligt lag inte behöver. Studien är en surveyundersökning som bygger på kvalitativ data från intervjuer med 30 stycken mikroföretagare. Studien resulterade i att mikroföretagarna som väljer att anlita revisor gör det på grund av olika orsaker, det som förekom mest frekvent hos mikroföretagarna är att de gör det; för sin egen skull, för sitt eget välbefinnande, förändring tar tid, informationsasymmetri, skatteverket och behov av rådgivning.För att kunna säga att dessa anledningar till att anlita revisor är signifikanta för mikroföretag i Sverige föreslås en framtida studie, exempelvis en surveyundersökning med kvantitativ data..

För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden. Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn..

Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet.

Den 1 november 2010 trädde en ny lag i kraft och revisionsplikten för de små företagen avskaffades. För att företag skall kunna undvika revisorplikten måste de uppfylla två av dessa tre krav:? Högst tre anställda.? En balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor.? En nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor.Avskaffandet av revisionsplikten berörde mer än 300 000 registrerade aktiebolag i Sverige. Av de nystartade bolagen väljer 76 procent att inte ha någon revisor men ser man till antalet aktiebolag totalt, nystartade och befintliga, är det endast 15 procent som slopar revisorn. Om man endast ser till de bolag som fanns innan reformen har 90 procent av bolagen valt att ha kvar sin revisor.Studiens problemformulering lyder enligt följande: Varför väljer små nystartade aktiebolag att ha en frivillig revision?Syftet med denna studie är att få en förståelse och beskriva små nystartade aktiebolags skäl till att välja en frivillig revision och på så sätt låta sig bli frivilligt granskad.

På grund av alla de företagsskandaler som har inträffat har lagstiftaren gjort mycket för att stärka revisorns oberoende och därigenom tillförlitligheten till revisionen. Förtroendet mellan revisor och klient anses dock lika viktigt och om en revisor inte skapar en personlig relation med sina kunder så finns det en risk att han går miste om viktig företagsinformation. Detta leder fram till frågan om vad revisorerna anser skapa en god revision i små aktiebolag samt hur oberoendet och förtroendet påverkar kvalitén på revisionen. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning. Vår undersökning baseras på primärdata som har samlats in genom personliga intervjuer.

SammanfattningExamenstitel:Revisorns roll i ett aktiebolag ? sett ur företags samt revisorers perspektiv. Seminariedatum:Den 3 juni 2010. Nivå:Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 högskolepoäng. Författare:Daniel Bengtsson, Fredrik Damberg, Jesper Lejdström.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur små ägarledda företag ser på sin revisor och revisionen som utförs. Problemformuleringen har besvarats genom nio personliga intervjuer. Vi har kommit fram till att små företag har en dålig bild av vad revisorns arbete innebär. De är medvetna om att de måste revideras och tycker att det är en trygghet att bli reviderade, men de vet inte vem revisionen och revisionsberättelsen är till för..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser på relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. På senare tid har revisorns grundläggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rådgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utländska företag. Vidare visar forskning att förhållanden, så som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande påverkan för resultatet av så väl förhandlingar som diskussioner.